Miro Media

Täpp till hålen i argumenten

Täpp till hålen i argumenten

När du argumenterar behöver du själv övertyga – men också hitta luckor i motståndarens argument. Använd den här checklistan.

Att argumentera handlar inte bara om att framföra dina egna ståndpunkter, utan också om att förklara varför motståndarens argument inte håller. Här får du en checklista att titta igenom nästa gång det är argumentationsdags. Använd dem för att leta efter hål i motståndarens argumentation och för att täppa till eventuella i din egen innan du går ut med den.

  • Sant? Det mest självklara att sikta in sig på. Stämmer argumentet och hur vet vi det?
  • Relevant? Har argumentet med ämnet att göra eller är det en sidglidning som passar den som argumenterar? Ett företag som vill sälja in sina tjänster till dig hävdar “Vi är störst i Sverige”. Men om du är ute efter extra hög kundservice eller en viss specialistkunskap är det inte säkert att du får det från den största aktören på marknaden.
  • Påstående utan täckning. Det finns gott om myter som tas för sanna bara för att de upprepas så ofta. Många sådana moderna myter vilar på en allmänt utbredd uppfattning att “så är det, det vet ju alla …” Men “alla” visste till exempel att jorden var platt, tills den uppfattningen utmanades och till slut förpassades till historien.
  • Förenkling. Förenkling är detsamma som att bara se en enskild del av ett större sammanhang. Någon kanske säger att “det moderna informationssamhället stressar sönder våra hjärnor”. Det är utan tvekan så att den stora mängden information som slåss om vår uppmärksamhet kan bidra till stress. Men en annan sida av informationssamhället är att vi snabbt kan komma i kontakt med personer eller hitta svar på frågor. Det kan lugna och hjälpa oss. Med andra ord är det en förenkling att bara visa på nackdelar – eller bara fördelar – med det moderna informationssamhället.
  • Outtalad premiss. “Vi anställer en tjej så blir det lite mer socialt och trivsamt här.” Ni ska anställa en ny person på jobbet och någon menar att det vore bra med en tjej, för att få mer social aktivitet och ökad trivsel på kontoret. Då har den personen gjort ett antagande som inte redovisas utan är dolt i argumentet. Antagandet är den outtalade premissen att alla tjejer ser till att det blir mer social aktivitet och trivsel omkring dem.
  • Falskt dilemma. Beskriver det som att det bara finns två sätt att handla, eller två vägar att gå. Till exempel skulle en förespråkare av säkerhetslarm kunna säga “installera larm eller förbered dig på inbrott.” Plötsligt framstår det som att inbrottet helt säkert kommer att inträffa om man inte har ett larm installerat.
  • Korrelation och orsak. Att två saker händer efter varandra är inte nödvändigtvis bevis för att den första saken orsakade den andra. Om Företag X säger att “70% av våra kunder ökade sin vinst under det första året de anlitade oss” så kan det förstås finnas en koppling, men den måste bevisas. Annars kan det finnas andra orsaker, som att kunderna ofta är i en tillväxtfas redan när de anlitar Företag X.
  • Falsk analogi. Genom att göra en liknelse mellan två företeelser vill man använda den ena för att kasta en skugga (eller tvärtom hylla) den andra. Någon som ogillar kroppsbyggartävlingar kanske säger att “I Nazi-Tyskland hyllade man idrott och den perfekta kroppen” och vill på det sättet antyda att det finns unkna värderingar kopplade till aktiviteten.
  • Sluttande planet. Man argumenterar mot något genom att måla upp en bild av att det tveklöst kommer att leda till något annat, som sedan leder till ytterligare något och att det här kommer att öppna dörren för en negativ utveckling. “Så medarbetarna ska få bestämma vilka kunder vi ska jobba med? Snart får de väl bestämma storleken på bonusen också? Ser ni inte hur konkursen närmar sig?”

Slutligen är den viktigaste grundregeln för schysst argumentation att aldrig attackera eller misstänkliggöra personen du argumenterar mot. Det är ett lågt grepp som kan funka i ett första skede. Men det leder sällan till något bra på lång sikt (tänk smutskastning i politiska debatter) och du riskerar att förlora lyssnarnas förtroende. Attackera argumenten istället.

Argumentation är ett begrepp som kan uppfattas som en kamp om vem som har rätt. Det kan lätt leda till hårda tongångar. Ibland kanske det finns ett värde i det, som till exempel i en partiledardebatt inför ett val. Då kan det vara bra att få olika alternativ väldigt tydligt framställda – och ställda mot varandra – så att vi som väljare lättare kan bestämma oss vem vi ska rösta på.

Men om argumentationen förs i ett vänligt sinnat klimat där alla parter är beredda att lyssna på varandra kan det också vara ett sätt för alla att bredda sitt tänkande och kanske lära sig något nytt.

För att föra en schysst argumentation är det bra med ramar och regler. Vilket ämne diskuterar vi och hur ska det gå till?

Vill du ha hjälp med din argumentation eller din presentationsteknik så hjälper jag dig gärna med privat coachning eller en hel kurs. Lycka till!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *